Hemmaplansturister

Idag var det första riktiga semesterdagen för både min sambo och mig. För att inte ha några planer för dagen så kan den ändå summeras bra. Vi har turistat på hemmaplan här i Karlstad.

Vi tog båtbussen från Café Slusswakten till Residenset. En sträcka som absolut hade gått fortare att gå, men det är himla trevligt att åka med den där båten. Billigt också. Funkar med busskortet. 16 spänn alltså. Inne i stan flanerade vi runt lite. Käkade lunch på Vero som har öppnat efter sin om-/utbyggnad. Lika god mat som tidigare. Nytt koncept där man sätter ihop sin egen rätt. Bra men lite rörigt. På hemvägen mellanlandade vi på Café Slusswakten. Glass och dricka. Kaffe fick det bli hemma.

Båtbussmöte i Pråmkanalens sluss

Kristina Ohlsson / Änglavakter

Detta är Kristina Ohlssons tredje kriminalroman om poliserna Fredrika, Alex och Peder. De tidigare två har jag skrivit om förut här i bloggen – Askungar och Tusenskönor.

Det kan nog verka som att jag tycker om och hyllar alla böcker jag läser och skriver om här. Som att det går inflation i betyg. Jag skulle behöva läsa en bok där jag har en massa negativ kritik att komma med. I bloggen har jag tidigare skrivit om Kristina Ohlssons böcker som något mycket positivt. Först Askungar som var väldigt bra, sedan Tusenskönor som var bra mycket bättre. Och nu har jag då läst Änglavakter. Om den kan jag bara säga att de två tidigare böckerna kan slänga sig i väggen i jämförelse. Änglavakter är riktigt, riktigt bra! Den är spännande, smart, och nervkittlande. Klyscha förvisso – men för en gång skull så var jag verkligen fast från allra första början av en bok.

En sedan två år försvunnen student hittas begravd. Hon är styckad. Polisen gräver vidare och finner liket av en man som tros ha legat i marken i flera decennier. Senare hittas kvarlevorna efter ett tredje offer. Många lösa trådar i ett nystan måste rätas ut och man finner att flera trådar leder till en gammal barnboksförfattare som sitter på ett servicehem och tiger. Vad är sambandet mellan de olika offren, är det ens något samband? Vilka är de? Hur kommer det sig att de tre poliserna Fredrika, Alex och Peder även dras in i fallet rent privat..?

Detta är en perfekt bok för hängmattan i sommar! (Jag vet, ännu en klyscha.)

Boken kan köpas på Adlibris, på Bokus eller hos en affär nära dig.

Semester

Sådär ja, nu var det semester! Eller ja, egentligen börjar den väl inte förrän på måndag. Fast det finns väl ingen anledning att bråka om petitesser.

Fyra veckors ledigt blir det i alla fall, varav de tre första med sambon. Ingenting spikat, och det känns väldigt skönt. Semester är ju trots allt till för vila. Den första veckan är vi fågelvakter åt Pondus & Elsa, två sköna och sociala undulater. Efter det blir det eventuellt någon sväng till Kungälvstrakten liksom till västra Värmland. Förmodligen blir det också kortare besök hos oss av närstående.

Ja, sen är det väl inte långt kvar tills det är dags att börja jobba igen och hösten kommer. Det har sin tjusning det med. Och kanske blir det lite mer semester till vintern med en solresa till varmare breddgrader.. 

Karlstad en morgon i juli

Stortrumma och antiklimax

I går annonserade Karlstad Airport att det var något nytt på gång. Följande blänkare gick man ut med:

Nytt europeiskt flygbolag etablerar sig på Karlstad Airport.
Den 10 juli klockan 10.00 presenteras ett nytt flygbolag som kommer att ta värmlänningarna och övriga resenärer ut i Europa.

Innan vulkanen Eyjafjallajökull på Island fick sitt utbrott 2010 och ställde till det för flygtrafiken i hela Europa så annonserade City Airline ut att de skulle öppna nya flyglinjer i Sverige. Karlstad skulle bland annat täckas av en linje till Göteborg där bolaget hade sitt nav (eller hub som det heter i dessa sammanhang). Detta skulle ge affärsfolk i Karlstad möjligheten att resa till exempel till Prag över dagen. Suveränt.. tills det där askmolnet ställde till det. Flera flygbolag fick det ekonomiskt svårt efter detta, om de nu inte redan hade det i den tuffa branschen. City Airline fick lägga expanderingsplanerna på is, blev sedan uppköpta av Skyways som i sin tur gick i konkurs i maj i år. 

Så idag klockan tio satt man där och hoppades på nyheter om flylinjer till Göteborg (praktiskt när man är nere i de krokarna emellanåt), London, Wien och/eller andra städer i Europa. Liksom när stortrumman basunerade ut ny flyglinje för något år sedan och de sedan i antiklimax presenterade Ryanair till Barcelona så var det i mitt tycke nästan värre denna gång. Norweigan till Las Palmas. Suck. Ändå – det har många gånger krisat sig för flygplatsen här i stan så det är bara att vara tacksam att det finns, och tillkommer, flyglinjer. 

Det är tur att Nextjet har ersatt Skyways och flyger till Stockholm och Köpenhamn. Efter sommaruppehållet alltså. Sedan finns ju Direktflyg på linjerna tilll Oslo och Borlänge, även om de inte är så aktuella för min del.  

Ett litet steg - fast åt vilket håll?

Skall ett handslag mellan en premiärminister och en före detta president bana väg för steg i rätt riktning på Balkan - eller skall frostiga relationer helt enkelt läggas på is och fortsätta?

Hashim Thaçi (till vänster) och Boris Tadić
(bild från Belfast Telegraph)

I medienotiser, och kanske framförallt foton, så kablas bilden ut över världen där Kosovos premiärminister Hashim Thaçi och Serbiens tidigare president Boris Tadić skakar hand under ett europeiskt toppmöte i Dubrovnik under lördagen. Det lär ha varit första gången sedan Kosovokriget som de båda möts ansikte mot ansikte.

I både Kosovo och Serbien har reaktionerna över mötet varit blandade. Vissa kretsar i båda länderna menar att detta inte alls är bra för framtiden. Internationellt försöker man se det som ett steg framåt och att det är något historiskt. Som vanligt så får framtiden utvisa... 

När jag ser bilden så funderar jag på de egentligen säger till varandra. Det vore intressant att veta!

-----

Mer om toppmötet och hanslaget går att läsa på Carl Bildts blogg.

Hashim Thaçi var en av medgrundarna till den kosovoalbanska gerillarörelsen UCK och är nu det självständiga Kosovos premiärminister.

Boris Tadić var Serbiens president mellan 2004 och 2012.

-----

En vecka

Nu känns det som att det är dags för ett blogginlägg. Inte för att jag känner mig tvingad, utan för att jag i flera dagar har försökt få fram några av mina funderingar. Det har inte gått så bra, veckan har varit fullt av annat och tomt på ork. Det är lite jobbigt när man har en massa lösa trådar och funderingar. Det finns mycket jag har planer på att skriva här. 

Lösa trådar är också ett begrepp som känns träffande för veckan som har varit. Det har varit hur mycket som helst att göra på jobbet. Ja, så har det väl varit de senaste 2-3 veckorna sedan semestertiderna började. Ofta har jag jobbat ett par tre timmar efter ordinarie arbetstid, och ännu oftare har jag börjat tidigare. De lösa trådarna handlar om att man har så mycket på gång för egen del på jobbet och att man ska täcka upp för folk som är på semester. Stress. En tillfredsställelse är ändå att rätt mycket blir gjort och att man kommer till avslut i många ärenden. Någon på jobbet sa att det känns som om dagarna går fort men veckan långsamt. Jag håller med. Tiden springer iväg men redan i måndags eftermiddag kändes det som om det vore torsdag. En nackdel när det är så mycket stress är att det mesta flyter ihop. På eftermiddagarna vet jag knappt vad jag har gjort och vilka människor jag har träffat, idag vet jag knappt vad jag har gjort i veckan. Om man ändå ska försöka summera veckan så kommer jag fram till att jag har jobbat, sovit och ätit.

Slussen i Pråmkanalen, Karlstad

En av dagarna (vilken det nu var) i veckan så lyckades sambon och jag i alla fall att mötas upp på stan efter jobbet och ta en fika på Café Slusswakten. Detta är ett gammalt hus alldeles vid slussen i Pråmkanalen i Karlstad. Inget modernt kafé alls med latte, cortado, macchiato.. utan här är det bryggkaffe upphällt på termos som gäller. Maten och fikat är god helt enkelt utan krusiduller. Det är trevligt att sitta där i trädgården under en parasoll och titta på folk som går på eller av båtbussen som lägger till bara några meter därifrån.   

Nu är det en vecka kvar att jobba innan semester. Förmodligen kommer det bli minst lika mycket jobb som det har varit det sista. Säkerligen kommer det vara en del mediebevakning på vår verksamhet, precis som det också har varit det sista. Det är inte ofta det är några positiva ord om Migrationsverket i media. Men så är det ju förvisso med flera andra statliga verk. 

Men först så är det helg – och det är skönt!

5 år i Värmland

Vägval i livet...

Idag är det 5 år sedan jag flyttade till Värmland. En del av mitt pick och pack togs med till lägenheten i Säffle som jag snabbt och lustigt hade fixat efter att ha fått ett jobb på Migrationsverket där. Resten av flyttlasset skulle komma några veckor senare med transport ordnad och betald av Arbetsförmedlingen. Första natten sov jag på en madrass på golvet. Jag sov inte bra men det kan också ha berott på att jag dagen efter skulle börja mitt på mitt nya arbete. Således har jag jobbat i statens tjänst i 5 år imorgon. Det känns ganska stabilt även om det är några år kvar till guldklocka.

De här åren i Värmland kan summeras som mycket bra. Jag trivs och känner för tillfället inget behov av att flytta tillbaks till Kungälv. Efter drygt 2½ år i Säffle flyttade jag vidare till Karlstad och blev sambo. Där trivs jag ännu bättre med livet. Så kan det gå...