fredag 10 januari 2014

Rehab


Rehabiliteringen efter min stoke 11 augusti (5 månader sedan imorgon!) går framåt även om vägen är lång och krokig. Sedan några veckor går jag på Dagrehab 3  förmiddagar i veckan (mån, ons, fre). Med anledning av jul mm så har några av dagarna gått bort. Det känns som det är först nu träningen där börjar på allvar. Mitt vänsterben har blivit mycket starkare och jag har bättre kontroll över det. Jag går nu utan hjälpmedel hemma men utomhus använder jag min käpp. Vänster arm och hand är dessvärre fortfarande mer eller mindre ur funktion. Jag lyckas ibland med vissa rörelser. Det finns i alla fall liv i alla leder.

Vid träningen på Dagrehab tränar jag huvudsakligen med sjukgymnasten och arbetsterapeuten. Träningen med sjukgymnasten tycker jag om. Hittills har det mest varit träning enligt program i gymnastiksalen. Cykling, armcykel, benpress, gåband är vad som ger mig mest känns det som. Rent konkret känner jag att styrkan i benen har ökat. Med båda benen kör jag 3 x 10 på 70 kg, med vänsterbenet 3 x 10 på 30 kg.

Tiden med arbetsterapeuten tycker jag är trist, jag blir trött och är nästan på väg att somna. Jag inser att den träningen är bra också men det händer liksom ingenting. Sitta och pilla på bollar och flaskor med vänster hand. Dessa ska vridas och ofta går det inte alls. I onsdags gick vi till affären och handlade för  att jag skulle laga mat. Det låter säkert som löjlig träning men efter en stroke kan man ha mycket svårt med många intryck runtom sig. Att gå i en affär med mycket folk och leta efter saker kan vara mycket svårt. Liksom koncentration och tankeverksamhet när man betalar varorna. Handlingen gick bra. Någon matlagning blev det dock inte pga tidsbrist. Passade mig bra då jag var både sömnig och trött på de där aktiviteterna. Istället gick jag därifrån och in till centrum (ca 500 meter) och jag åt en lätt lunch och drack kaffe på ett kafé. Sedan tog jag bussen hem. Dessa eftermiddagsaktiviteter ser jag som rehabiliteringsträning god nog.

Igår var det ledig dag. Jag tog en promenad på över en km, det längsta jag har gått efter stroken. Jag satte på Run Keeper på mobilen. Det är ypperligt att med gps logga sin promenad och detta sporrar när man kan jämföra sina aktiviteter vad gäller sträcka, hastighet mm.Idag ringde jag och gav återbud till Dagrehab, detta då jag har sovit så dåligt några nätter. Dessutom var det snöblandat regn vilket inte är en bra kombination med att gå med käpp och dålig balans. Istället tog jag en promenad senare på dagen när det var uppehåll och solsken. Sträckan blev idag 1,4 km och detta på en timme. Inte snabbt – men framåt. Det bästa var att det kändes så himla bra när jag gick!

2 kommentarer:

  1. Låter som att du gör stora framsteg, Jämför inte med andra och hur du var innan. Det här är ditt nya liv och det går framåt:)

    SvaraRadera
  2. Jag tycker också att du går framåt i rask takt. För mig tog det väldigt lång tid innan jag klarade av att gå i affärer osv. Kunde heller inte räkna så det blev knepigt ibland.

    SvaraRadera