lördag 20 oktober 2012

Den nakne ambassadören


Författare: Magnus Zaar
Titel: Den nakne ambassadören
Sidor: 348
Serie: Del 1 i serien om Clara Fabre
Förlag: Telegram Bokförlag / Pocketförlaget
Först utgiven: 2011 (2012 i pocket)
Pris i pocket: 42 kr (Adlibris)

Utrikesdepartementet, svensk ambassad och Sidas biståndspengar. Det kanske inte låter så roligt att läsa om, snarare riktigt förbaskat trist. Men det här är en riktigt, riktigt bra thriller!
Magnus Zaars debutroman är mycket trevlig och spännande läsning. Det är skönt med nytänkande inom kriminalgenren. Skönt att för en gångs skull slippa schablonbilden av en lönnfet skild poliskommissarie med lättare alkoholproblem som tillsammans med några yngre kollegor löser mord hit och dit. I den här deckaren slipper man i stort sett polisen överhuvudtaget. Lika lite som all sans och trovärdighet saknades när en läkare och dennes familj sprang runt och förhörde folk, letade ledtrådar och löste fallet i Lars Keplers Hypnotisören, lika mycket finns trovärdigheten i denna berättelse där polisens insats är minimal.
 
Boken beskrivs såhär:

När den svenske ambassadören i Östkongo oväntat försvinner, beslutar sig ledningen för det svenska Utrikesdepartementet, bränt av flertalet politiska skandaler, att skicka ner den unga, egensinniga och rättframma diplomaten Clara Fabre. UD klarar inte av fler braskande löpsedlar och kvällstidningsdrev och Claras uppdrag är att täcka upp för något som ser ut att kunna bli en besvärande situation. Clara, ensamstående mamma till tvååriga Bianca, måste åka iväg och tar med sig dottern.
I Afrika hittar hon så småningom ambassadören - död. UD tystar ner saken, men Clara förstår att det är någonting som inte stämmer. Då händer det slag i slag: ett inbrott, en uppdykande kongolesisk minister, en polis som visar sig inte existera, ett möte med Claras afrikanska väninna Miss Masindi, som har råkat väldigt illa ut. Clara vet inte längre vem som är vän och vem som är fiende.

Jag gillar miljöerna som den här boken utspelar sig i, både i Afrika och inom UD/ambassadvärlden. Vanligtvist är jag mycket skeptisk mot böcker som utspelar sig i fingerade länder, städer eller andra miljöer. Just i den här boken känns det dock helt rätt att det mesta av berättelsen utspelar sig i det fingerade landet Östkongo. En av anledningarna till att författaren väljer en fingerad geografisk miljö framför en verklig plats kan vara att han inte vill stöta sig med det landet. Mer troligt är kanske ändå att de problem i form av snedfördelade biståndspengar och korruption skulle kunna stämma in på flera eller många länder i Afrika. Om ett verkligt land hade valts så hade andra länder automatiskt exkluderats.
Som sagt – detta är en debutroman. Jag var fast från första sidan och ser fram emot att läsa kommande delar i serien. Det finns några saker jag funderar på i berättelsen. Vet inte om de ska kallas trovärdighetsbrister eller ej, men de stör ändå litegrann. Dels är jag skeptisk till att en person skulle ta med sig sitt tvååriga barn på ett kort uppdrag till en korrumperad diktatur i Afrika. Clara får under berättelsen ta med sig sin dotter Bianca på många farligheter. Kanske logiskt eftersom dottern ändå var med till Afrika men..nja. En annan sak som stör berättelsen något är Claras sätt att klara sig från biffiga livvakter med fler och till och med slår ned dem.
~~~~~
Lite om författaren: Född 1966. Är även journalist och teveproducent. Magnus Zaar började skriva den här boken när han hade tagit paus från sitt arbete och följde med sin fru som fick tjänst på ambassaden i Uganda.

 
Länkar:
Adlibris: Inbunden / Pocket / e-bok
Bokus: Inbunden / Pocket / e-bok
 

6 kommentarer:

  1. Tack för boktips, dottern lånade den precis åt mej på skolans bibliotek. Så nu blir det inte mycket gjort förutom jobb då och sen läsa :) Alltid kul att läsa nya författare, inte för att alla böcker jag läser är bra men för att man lär sej eftr hand vad man gillar och inte gillar lika mycket.Alla böcker brukar ju ha nåt jag gillar. Läste en för mej ny författare nyligen som jag inte bestämt mej för att jag gillade eller inte. Olle Lönnaeus's bok En enda sanning. Måste läsa minst en till av honom för att bestämma mej ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att man kan ge lite tips. Har du börjat läsa än? Vad tycker du?
      Boken blev lite mer aktuell idag då Sverige ströp biståndet till Uganda pga korruptionen och att ett antal miljoner har hamnat i privata fickor.

      Radera
  2. Har börjat läsa den nu i helgen, först fick jag läsa(skumläsa)ut den omtalade boktriologin Fifty shades of grey.Om den kan jag bara säga att om de tagit bort allt detaljerat om deras sexliv så hade de 3 böckerna lätt blivit 1.Har 2 döttrar som älskar att läsa och 16-åringen har tjatat om dessa böcker sen hon hörde att de sålt mer än Harry P i England( ja dålig jämföreles men det var efter det hon bestämde sej för att detta ska läsas!) som den överbeskyddande mamma jag är så fick jag hem bokserien i smyg och läste böckerna lite snabbt. Jag rekommenderar inte en så ung person att läsa dessa böcker, ja jag skulle inte rekommendera nån att läsa dom, men nu ligger dom undangömda och jag har inte sagt nåt och just nu är det mycket annat i dotterns liv som tar all tid ( skola,kompisar o pojkvän ) Så förhoppningsvis glömmer hon ;) Ja jag är optimist :) Efter de 3 amorösa böckern var det med glädje jag la mej tillrätta i soffan med moto gp i bakgrunden och började läsa. Han har ett otroligt beskrivande språk tycker jag. Jag tycker om när jag "ser" det som skrivs. Flummigt skrivet kanske men jag får inte bilder i huvudet på alla böcker jag läser, men med denna har jag"sett" hur det ser ut :) Barnen har höstlov denna vecka så det kommer bli tid över för läsning, skönt det med all snö som vräker ner. Ha en bra dag! Och ska du ut i trafiken tänk på alla som inte bytt till vinterdäck än ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha.. ja, vad ska jag säga..? Jag förstår i alla fall vad du menar med att du vill se det som skrivs. Jag vill också se handlingen framför mig, eller att man är inne i den. Därför läser jag helst böcker som utspelar sig i miljöer jag känner igen. Men var det inte lätt att "se" det som skrevs i de tre amorösa böckerna? Haha ;)
      Då får vi se om dottern glömmer av böckerna eller inte.. Ha den bra dag du med!

      Radera
  3. Skumläste med lätt röda kinder, så visst liiite för bildligt. Dock kunde jag reta upp mej på hennes skrivspråk, men som sagt en sida jag kunde läsa helt o fem sidor jag ögnade över tills snuskandet slutat ;) vill ju inte förstöra spänningen om du kanske kommer läsa den i framtiden, men jag skulle kunna skriva en kort resume o ändå få med det som är av vikt.
    Nu har jag iallafall läst ut boken om Clara, jag tycker den var absolut läsvärd, men så klart med vissa självklara "skurkar". Dock hade jag inte listat ut alla, så jag är nöjd :) Skall arbeta ikväll så jag behöver inte fundera ut nån ny bok att läsa utan ska nog ta tag i fortsättningen på The traveler. The dark river, den ligger på hyllan bredvid sängen och oftast hittar jag nåt annat att läsa istället,har läst 100 sidor på ett år så nåt är det med den som gör att jag lägger den åt sidan gång efter gång. Kan vara att maken läste den och gav den sämre betyg än del 1 så då blev jag visst avskräckt ;) Vi som egentligen inte ens gillar samma typer av böcker. Han läser mycket fantasy och sf-böcker medans jag är alläsare ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har svårt att tänka mig att jag kommer läsa "Grey-böckerna" - men det är intressant att höra dina tankar om dem. Kul att du gillade "Den nakne ambassadören". Jag vill gärna ha en del två där. :)
      För egen del har jag kommit i en liten svacka vad gäller läsandet. Förhoppningsvis är det tillfälligt. Tror jag har 4-5 påbörjade böcker just nu.
      Ha en go helg!

      Radera