Visar inlägg med etikett Falklandsöarna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Falklandsöarna. Visa alla inlägg

fredag 15 mars 2013

Tre svartfötter på Falklandsöarna

Här kommer en liten uppföljning av läget på Falklandsöarna...

För snart ett år sedan skrev jag två stycken inlägg med kopplingar till dessa omstridda öar i södra Atlanten. Först ett inlägg om att det var 30 år sedan kriget mellan Storbritannien och Argentina om öarna, och sedan om en argentinsk propagandareklamfilm inför OS i London.

Parad på Falklandsöarna under folkomröstningen.
(http://www.straitstimes.com/)

Förra helgen var det folkomröstning på Falklandsöarna. Invånarna skulle få säga sitt huruvida de vill fortsätta tillhöra Storbritannien eller inte. Närmare 1.700 personer var röstberättigade. Resultatet av omröstningen kom att liknas vid manipulerade val i obskyra militärdiktaturer - fast i denna folkomröstning är det nog inte många som tvivlar på resultatet, utom möjligtvis från argentinskt håll då. Hela 99,8 procent röstade för att fortsätta tillhöra Storbritannien. Förmodligen spekuleras det en hel del på öarna nu vilka de 3 (tre!) personerna är som röstade mot fortsatt brittiskt styre, och varför.


Några länkar:
  1. DN:s artikel om folkomröstningen
  2. GP:s artikel om folkomröstningen
  3. Falkland Islands Government - Press Release: Results of the referendum on the Political Status of the Falkland Islands


 


Visa större karta

lördag 5 maj 2012

"För att tävla på engelsk mark, tränar vi på argentinsk mark"

Häromdagen skrev jag ett inlägg om Falklandskriget. Att det har gått 30 år har uppmärksammats på flera sätt, kanske på gott men absolut på ont sätt.

Dispyten mellan Argentina och Storbritannien har eskalerat en del den senaste tiden, bland annat då olja har hittats runt öarna. Storbritannien skall också ha skickat sitt krigsfartyg HMS Dauntless i riktning mot södra Atlanten. Argentina och vissa sydamerikanska länder vägrar ta emot fartyg från Falklandsöarna i sina hamnar, och detta verkar också gälla brittiska fartyg som har varit vid Falklandsöarna.

De senaste dagarna har konflikten mellan länderna uppmärksammats mycket då Argentina har producerat en reklamfilm inför OS i London. I filmen ses en argentinsk idrottare träna inför OS på Falklandsöarna. Filmen avslutas med orden ”För att tävla på engelsk mark, tränar vi på argentinsk mark”. En stilla undran är hur argentinska idrottare och tränare kommer att tas emot i London senare i sommar.




Visa större karta

lördag 28 april 2012

Den lilla dispyten som blev ett krig - 30 år sedan konflikten om Falklandsöarna


När jag var 12 år utbröt ett märkligt krig. Ett krig mellan Storbritannien och Argentina. Som grabb strax innan tonåren var det spännande med ett krig. Ett riktigt krig mellan två länder. I västvärlden. Jag satt som klistrad framför teven. Krigsberättelserna dessförinnan handlade mest om andra världskriget – och det var ju hur längesen som helst. Visserligen hade kriget mellan Iran och Irak inletts ett par år tidigare och visst hade det varit någonting där borta i Vietnam och Afghanistan. Och detta var ju långt innan krigen på Balkan, i Persiska viken, i Tjetjenien, Rwanda…och på nytt i Afghanistan och Irak.

Falklandsöarna
(www.poseidontravel.se)


Argentinska soldater invaderar Falklandsöarna 1982
(www.kingsacademy.com/)
Bakgrund
Den 2 april 1982 invaderade Argentina den brittiska kolonin Falklandsöarna. Hela världen häpnade trots att viss spänning hade uppstått mellan Argentina och Storbritannien dessförinnan. Argentina har gjort anspråk på öarna sedan 1816, innan det hade britter, fransmän och spanjorer upprättat kolonier lite till och från på öarna. På 1830-talet blev argentinarna ivägkörda av amerikaner i en konflikt om sälfångst och därefter koloniserade britterna öarna. Förhandlingar mellan Argentina och Storbritannien pågick under 1960- och 70-talet om öarna. I början av 1980-talet befann sig Argentina i djup ekonomisk kris. Militärjuntan under ledning av general Galtieri beslutade att erövra de omstridda öarna i södra Atlanten för att avleda krisen på hemmaplan. Redan den 19 mars 1982 hade ett 50-tal argentinare landstigit på ön Sydgeorgien (som då tillhörde kolonin, men idag är ett separat brittiskt territorium tillsammans med Sydsandwichöarna) och hissat den argentinska flaggan.

Port Stanley 1982
(www.gp.se)
Kriget
Den 2 april landsteg 700 argentinska marinsoldater på öarna och tog snabbt över flygplatsen vid huvudstaden Port Stanley. Senare på dagen kapitulerade den brittiske guvernören när striderna hade nått ända till trädgården på hans residens. Dagen efter landsatte Argentina ytterligare 100 marinsoldater på ön Sydgeorgien. Den 5 april beslutade den brittiska regeringen under Margaret Thatcher att skicka en flottstyrka till Falklandsöarna, bland annat bestående av två hangarfartyg med flygplan, åtta jagare, 15 fregatter och 5000 marinsoldater. Problemet var att det skulle ta flottstyrkan närmare en månad att ta sig till Falklandsöarna på grund av det stora avståndet. I början av maj bombade brittiskt flyg flygplatsen vid Port Stanley i Operation Black Buck från en flygbas på ön Ascension. Dessa bombuppdrag var de dittills längsta stridsflygningarna någonsin med sina 16 timmar och 1500 mil fram och tillbaka. Under maj och juni var striderna hårda, bland annat sänkte en brittisk atomubåt kryssaren General Belgrano då 323 personer dog, och en argentinsk robot slog ut den brittiska jagaren HMS Sheffield som sjönk.

Sänkningen av den argentinska kryssaren General Belgrano, 2 maj 1982
(www.rna-10-area.co.uk)


Karta från Wikipedia


Resultat
Den 14 juni kapitulerade Argentina. I kriget stupade 649 argentinare, 247 britter och 3 falklandsbor. I Argentina protesterade folk efter nederlaget, militärjuntan tvingades avgå och demokrati återupprättades. I Storbritannien ökade populariteten för regeringen och Margaret Thatcher och Tories vann en överlägsen seger i parlamentsvalet 1983.

Vad händer sen?
Argentina gör fortfarande anspråk på Falklandsöarna. På 30-årsdagen av krigets utbrott uppgav Storbritanniens premiärminister David Cameron att britterna står fast vid att respektera falklandsbornas ensamma rätt att besluta om sin framtid.