 |
| Parlamentet |
Transdniestrien är som en plats som inte finns. Platsen som gud glömde. En vit fläck på kartan. Eller kanske en väldigt röd fläck. En plats som är som uppäten av historien eller har stannat kvar i något som inte längre är.
 |
| Karta från Wikipedia |
Inbördeskrig och utbrytning
Som jag skrev i det föregående blogginlägget om Bender så är detta en utbrytarrepublik i Moldavien. Det är mycket som är förvirrande med detta område, inte minst namnet. Det finns en uppsjö varianter på landets namn, beroende på nationalitet, språk, stavning och transkribering. En av de vanligaste varianterna är Transnistrien. Namnet betyder ”på andra sidan Dniestr”. Invånarna själva talar mest om Pridnestrovie som betyder ”ett land vid floden Dnestr”. Området tvingades ihop med det övriga Moldavien i en sovjetrepublik som följd av Molotov-Ribbentroppakten 1939. Under glasnosttiden och inför Sovjetunionens upplösning uppstod rumänsk/moldavisk nationalism i Moldavien och det talades om att införliva landet med Rumänien. Detta var inget som folket på andra sidan Dniestr kunde acceptera, och när Högsta sovjet i den moldaviska delrepubliken 1989 bestämde att moldaviska skulle vara det officiella språket och skrivas med latinska bokstäver så svarade folket i Transdniestrien med en folkomröstning om självständighet. Ett inbördeskrig utbröt i början av mars 1992 och varade till slutet av juli samma år. Ungefär 700 personer dödades. Transdniestrien är ännu idag inte erkänt av någon annan självständig stat, men däremot av tre av de andra utbrytarrepublikerna i forna Sovjet – Abchazien, Nagorno-Karabach och Sydossetien.
 |
| Floden Dniestr, Tiraspol på vänster sida |
Lenin och rubel
Hit, till Bender och utbrytarrepublikens huvudstad Tiraspol kom jag med tåg sommaren 1996 tillsammans med en vän. Vi kom från Rumänien och Moldavien och skulle vidare till Ukraina och vi hade inte någon aning om det över huvud taget skulle gå att ta sig in i detta område. Väl i Tiraspol fick vi tag på en snubbe i en Lada som kanske var taxichaufför. Vi sa ”hotell” och han körde oss till Hotel Druschba (vänskap) några kvarter bort. Hur det gick till på detta hotell och med incheckningen går att läsa under mitt blogginlägg 5 usla hotell. Två nätter på hotellet blev det innan vi for vidare till Odessa i Ukraina.
 |
| Hotellnotan 2 personer, 2 nätter 21.600.000 transdniestriska rubler ca 317 kr |
 |
| Badrummet på hotellet |
Under de dagar vi var i Tiraspol så gick vi fram och tillbaks på huvudgatan, tittade på folk, betraktade prosovjetiska monument som Leninstatyer, förundrades över deras flagga med hammaren och skäran och deras egna rubler. Vi hade ingen aning om hur blåsta vi blev på pengar då inflationen hade gjort att till exempel 1000-rubelsedeln från 1993 var värd just 1000 medan sedeln med samma valör från 1994 var värd 100.000 rubler. Det var något man tydligen bara visste om.. Vi gick ner till floden och tittade och vi såg flera minnesmärken från inbördeskriget. Det blev också en utflykt till Bender (se föregående blogginlägg).
 |
| Transdniestriska rubler |
Utan kontroll
Jag fick verkligen en känsla av att jag var i ett område där det inte fanns någon kontroll. Vem har makten i ett land som inte finns? Att landet fortfarande har sovjetiska symboler gör att känslan finns att de fortfarande lever kvar i något gammalt och inte vill gå vidare. Men det kändes aldrig farligt utan snarare säkert att gå ute på stan. Först hemma i Sverige igen fick jag reda på att det är undantagstillstånd och utegångsförbud vissa tider. Landet har ofta blivit beskyllt för att det tvättas mycket svarta pengar och att det transporteras mycket olagligheter vidare till resten av Europa – att detta helt enkelt skulle vara en inkörsport. Samtidigt har det varit eller är ett område som förser suspekta aktörer med vapen då den ryska 14:e armén har funnits kvar i området under många år.
 |
| Längs huvudgatan i Tiraspol |
Återresa?
Om jag skulle ha vägarna förbi i denna del av världen igen så skulle jag inte tveka om att åtminstone ta en kort sväng in i Transdniestrien igen för att kolla läget såhär flera år efteråt.
