Ölprovning på Systembolaget

Provning

För några dagar sedan var jag på en ölprovning hos Systembolaget i Karlstad. Det var första gången jag var på provning i deras regi. Inte den sista däremot, provningen var bra arrangerad och var på en lagom nivå för min del. Med på provningen var ca 20 personer. Det var blandat i åldrar och kön. Vi välkomnades av två personer som höll i provningen, varav en var utbildad sommelier. Båda var anställda på Systembolaget. Vi visades till ett långbord i personalens fikarum. Det var förberett med upphälld öl i sex glas plus vatten för varje plats. Det fanns också penna och dryckesprovningshäfte.

Provningen hette ”Världens öl”.  Arrangörerna pratade om Systembolagets provningar, om öl generellt, olika typer, sorter, ingredienser, tillverkningsmetoder. Vi fick inte reda på vad det var för öl förrän vi hade provat.

För andra provningar i Karlstad framöver, se här. För provningar hos Systembolaget i andra städer, se här.

 

Provad öl

Följande sex öl provades under kvällen.

1.      Nanny State (#1947). Producerat av BrewDog, Skottland. Den här första ölen ingick inte riktigt i provningen. Vi fick ändå prova den, dofta, titta på färg och smaka under tiden arrangörerna pratade. Vi fick sedan säga vad vi tyckte och gissa vad det var för öl. Många tyckte att den var bitter, gissade att det var en IPA och ansåg att den var rätt god. Alla blev förvånade när det visade sig att vi hade druckit alkoholfri öl (egentligen 0,5 %)! Enligt Systembolaget passar ölen bäst som sällskapsdryck eller till smakrik husmanskost. Som smakbeskrivning säger man ”Humlearomatisk smak med tydlig beska, inslag av apelsinskal, örter och knäckebröd.” och doften som ”Humlearomatisk, nyanserad doft, med inslag av apelsin, aprikos, ljus sirap och örter”. Min egen bedömning är att den här sorten stod sig väldigt bra gentemot de andra sorterna i provningen. Jag har tillochmed köpt ölen en gång efter provningen. Kostar 12,40 kr för 33 cl.
 

2.      Oud Beersel Oude Geuze Vieille (#1694). Producerat av Brouwerij Oud Beersel, Belgien och lagrad 3 månader. Detta är ett spontanjäst öl med en alkoholhalt på 6 %. Systembolaget tycker den här ölen ska serveras som aperitif eller till skaldjursrätter. Provningsarrangörerna ansåg att det funkar bra till musslor eller ostron. Som beskrivning tycker Systembolaget att ölen har smaken av ”Karaktärsfull, nyanserad, mycket frisk smak med inslag av halm, citron, bokna äpplen, ingefära och stall.” och att doften är ”Karaktärsfull, nyanserad doft med inslag av halm, citrus, ingefära, bokna äpplen och stall”. Det här är en ölsort med liten beska och sötma men lite mer fyllighet. I mitt eget tycke så kände jag en smak av pressad lime, och detta höll några andra med om. Smaken är ganska speciell för att vara öl, kanske skulle det passa bäst som en fördrink innan maten. Lite dyrare, 39,90 kr för 37,5 cl. Men då får man ju också en snygg flaska med ”champagnekork”.
 

 

3.      Spaten Optimator Doppelbock (#1596). Producerat av Spaten-Franziskaner-Bräu, Tyskland. Mörk lager med 7,6 % alkoholhalt. Ölen bör serveras som sällskapsdryck eller till husmanskost på t.ex. lamm eller nötkött enligt Systembolaget. Smaken beskrivs som ”Nyanserad smak med inslag av katrinplommon, torkade aprikoser, honung, choklad, kaffe och kavring.” och doften som ”Nyanserad doft med inslag av katrinplommon, honung, lakrits, örter, choklad och kavring”. Färgen är mörk och rödbrun. Ganska fyllig öl med liten sötma och en del beska. Det här var ingen öl jag kommer att köpa igen. I mitt tycke var det den ölen i provningen som passade mig minst. Märklig, konstig och obeskrivlig smak. Den kostar i alla fall 24,90 kr för 50 cl.
 

4.      Hobgoblin (#11272). Producerad av Wychwood Brewery i England. Ale med 5,2 % alkoholhalt. Bör enligt Systembolaget serveras som sällskapsdryck eller till smakrik husmanskost på nöt- eller fläskkött eller fågel. Gärna till feta rätter eller grytor. Smaken beskrivs som ”Fruktig, maltig smak med inslag av choklad, fruktkaka, aprikosmarmelad, örter och kaffe.” och doften som ”Fruktig, maltig doft med inslag av choklad, fruktkaka, aprikosmarmelad och kaffe”. Någon vid provningen tyckte att ölen doftade hallonbåtar. Jag kan inte annat än att hålla med. Ganska stor beska och fyllighet men inte så mycket sötma. Jag blev inte speciellt förtjust i den här ölen under provningen. Däremot vet jag att jag har druckit den tidigare och att jag har tyckt den har varit okej. Kanske ska man ge den en ny chans – till rätt mat. Kostar 14,90 kr för 33 cl eller 19,90 kr för 50 cl. Detta är nog ett ölmärke som har sålt några extra flaskor p.g.a. sin etikett.
 

 

5.      Chimay blå (#1651). Producerat av Chimay, Belgien. Ale med hela 9 % alkoholhalt. Serveras som sällskapsdryck, till ost eller till smakrik husmanskost som nöt eller vilt. Gärna kraftig och fet mat. Smaken beskrivs som ”Nyanserad, kryddig smak med sötma, inslag av knäck, dadlar, hallon, mörk choklad och pomerans.” och doften som ”Nyanserad, kryddig doft med inslag av knäck, hallon, torkad frukt, kavring och lakrits”. Grumlig öl med mörk, rödbrun färg. Riktigt fyllig, ganska stor beska och sötma. Inte heller denna ölsort föll mig speciellt bra i smaken. Kostar också hela 28,90 kr för 33 cl.

6.      Sierra Nevada Torpedo Extra IPA (#11528). Producerat av Sierra Nevada Brewing, USA. India Pale Ale, IPA, på 7,2 % alkoholhalt. Även denna öl passar som sällskapsdryck eller till smakrik husmanskost, helst på lamm eller nöt. Smaken beskrivs ”Nyanserad, fruktig, humlearomatisk smak med tydlig beska, inslag av aprikosmarmelad, ljust bröd, knäck, örter och apelsinskal.” och doften ”Fruktig, tydligt humlearomatisk doft med inslag av pors, aprikos, apelsinmarmelad och knäck”. Ganska stor beska och fyllighet, liten sötma. Färgen är orangegul och något oklar. Den här tyckte jag var ganska god, jag gissade att det var en IPA och det stämde ju bra. Kostar 26,90 kr för en flaska på 35 cl.

 

Brobyggarna av Jan Guillou

Författare: Jan Guillou

Titel: Brobyggarna

Sidor: 595

Serie: Del 1 i serien om Det stora århundradet

Förlag: Piratförlaget

Först utgiven: 2011

Den här boken faller under kategorin ”kapa gärna bort en fjärdedel av boken och den hade inte blivit sämre för det, kanske tvärtom”. Den faller också under kategorin ”otroligt välskriven roman”.

Detta är den första delen i Jan Guillous nya romansvit om Det stora århundradet. Del två, Dandy, har också hunnit komma ut. Okänt, i alla fall för mig, är hur många delar som är planerade av Guillou.

Brobyggarna handlar om de tre norska bröderna Lauritz, Oscar och Sverre. Historien börjar i slutet av 1800-talet när pojkarna förlorar sin far. De skickas till en släkting i Bergen och blir repslagarlärlingar. Eftersom de visar sig vara ovanligt tekniskt begåvade får de så småningom chans till utbildning i Dresden. 1901 är de utexaminerade diplomingenjörer och de har sin framtid för sig inför det som kommer att bli ”Det stora århundradet”.

Det är tänkt att alla bröder ska återvända till Norge för att återgälda sin utbildning genom att bidra med järnvägsbygget på Hardangervidda. Endast Lauritz följer planerna. Oscar blir bedragen i Tyskland och flyr skamsen till Afrika. Han kommer dock där att arbeta med järnvägsbyggen. Brodern Sverre försvinner tidigt ur berättelsen men lär dyka upp igen i bok nummer två, Dandy.

I berättelsen får man följa bröderna växelvis. Man får ta del av deras yrkesliv som bro- och järnvägsbyggare, men även vad som händer privat med relationer, kärlek, vänner och sociala umgängen. Stora händelser påverkar också bröderna – som unionsupplösningen mellan Sverige och Norge, samt första världskriget.

Som nämnts inledningsvis är det en mycket välskriven roman. Därmed inte sagt att allting i berättelsen stämmer. Jag har ingen aning om hur järnvägsbyggnation går till, vilka vapen som användes till elefantjakt i Östafrika på 1920-talet eller om segeltävlingarna Kieler Woche någonsin har existerat. Men det gör inget. Guillous detaljrika berättande gör att det är lätt att fantisera sig in i historien. Att det hade gått att kapa bort en bra bit av berättelsen menar jag beror på att boken är så välskriven och detaljrik så att det nästan går till överdrift emellanåt. För egen del tyckte jag att det var riktigt trist att läsa sida upp och sida ner om tekniska lösningar och uträkningar för att få till de rätta vinklarna på järnvägsbroarna i Norge, precis som att det blev totalt ointressant att läsa flera långa och utdragna partier om jakt i olika former i Afrika. Detta gjorde att det emellanåt var trögt att läsa boken. Någonstans i mitten la jag undan boken och rörde den inte på flera veckor. Att faktiskt skumläsa vissa partier kan vara ett bra sätt att ta sig igenom de partier man tycker är onödiga. För boken är verkligen värd att läsa!

------------------------------------

Några länkar:

Adlibris inbunden / pocket

Bokus inbunden / pocket

------------------------------------