Som jag nämnde i mitt inlägg är Sveriges ambassadör i Georgien, Diana Janse, idag sidoackrediterad till Armenien. På UD:s Omvärldsblogg ”Utpost Tbilisi” skrev hon igår lite mer om vad som kommer att hända med ambassaden i Armenien. Tanken är att den ambassaden ska ha en chef i form av chargé på plats men att Diana Janse kommer att fortsätta vara Sveriges ambassadör i Armenien med regelbundna resor dit från Georgien. (Frågan är om chargén då är i form av en chargé d’affaires en pied eller en chargé d’affaires ad interim..?)
Jag funderar lite på varför man väljer att göra såhär istället för att tillsätta en egen ambassadör till den nya ambassaden. Har det ekonomiska eller politiska anledningar, eller finns det något annat som talar för eller emot det ena eller andra sättet?
Att inrätta en ambassad är såklart mycket dyrt. Att låta bli att ha en ambassadör på plats torde ge att det går att spara in pengar, detta genom att hålla ambassaden mindre och helt enkelt låta bli att ha ett residens på orten. Pengar sparas säkert in på andra sätt med denna lösning också, något som får vägas mot omkostnader då den sidoackrediterade ambassadören reser till landet.
En politisk anledning att inte tillsätta en egen ambassadör gissar jag skulle kunna vara att man på något sätt vill poängtera en ståndpunkt. (Tidigare valde man ibland att öppna en legation istället för en ambassad. Sveriges sista legation fanns i Sydafrika under apartheidtiden, detta för att markera att man inte sympatiserade med den dåtida sydafrikanska politiken.) I fallet med Armenien skulle det kunna vara för att trycka på att landet öppnar någon typ av representation i Sverige innan man går fullt ut att tillsätta en ambassadör. Lite av förhandling alltså. Men som sagt, detta är bara lösa spekulationer och funderingar.
Visa större karta
