Även små steg leder framåt

Under hösten har jag arbetstränat på min ordinarie arbetsplats, i olika tidsnivåer – från 4 till 10 timmar per vecka. Detta inom ramen för min heltidssjukskrivning. I onsdags var det sista dagen på min arbetsträning. Då hade jag också varit, på dagen, heltidssjukskriven i 1½ år. Dagen efter bröt jag en fjärdedel av min sjukskrivning och var jag åter i ”riktig” tjänst, om än på 25% och 75 %:s sjukskrivning. Inga större egentliga förändringar på innehåll i vad jag gör – men nu kommer en fjärdedel av inkomsten från arbetsgivaren och tre fjärdedelar från Försäkringskassan. Fast fortfarande kommer all inkomst från staten. Olika konton…

Men känslan..! Att åter vara på väg tillbaks – eller på väg framåt – hur man nu väljer att se det …den känslan är… FANTASTISK/UNDERBAR/HÄRLIG! Att det går framåt betyder för mig, bland annat, att jag är på väg att bli NÅGON igen.