Irrfärder på Balkan, del 3

Dag 7 – fredag 11 februari 2005. Belgrad-Skopje.

Sov gott i min stora säng på hotellet. Åt frukost med ULL och några från Kosovogänget. Packade och checkade ut. Jag betalade mitt rum så länge – det kostade 138 euro! Tur man får tillbaks de pengarna, fattig student som man är. ULL, jag och Kosovogruppen i jeepkonvoj till ambassaden. Tillslut hittade vi dit. Stor pampig byggnad som de flyttade in i i höstas. Lite för modernt invändigt för min smak dock. Mycket säkerhetsgrejer att gå igenom för att komma in.

Arbetsmöte med hela gänget. Tog ca 2 timmar. Sen var det bara Kosovogruppen som skulle vara kvar och diskutera med ambassadören. Även idag kallade ambassadören mig vid namn, otroligt att han kan komma ihåg det. Men roligt. Taxi till hotellet för att sammanstråla med ULL:s man, och där vi hade bilen. AV var inte med på hemresan nu idag, så vi var bara 3 i bilen. Skönt att sitta i bak­sätet själv. Har egentligen inte sett någonting av Belgrad, varken Donau eller Sava. Lite konstigt att vara i en huvudstad utan att egentligen ha sett nåt. Vi åt någonstans norr om Nis på en väg­krog. Det var sådär.  Tack vare kaffetips av ULL så fick jag dock här upp ögonrn för (espresso) macchiato.

      Väl i Skopje släppte de av mig vid Vero (en grekisk varuhuskedja med flera affärer i Skopje). Handlade lite och knallade sen hem. Var trött och tog det väldigt lugnt på kvällen.

  

Dag 8 – lördag 12 februari 2005.

Sov lite längre idag vilket var skönt. Tog det lugnt och kom iväg ut strax efter 11. Vädret var helt underbart idag, soligt och varmt. I alla fall så pass att snön började smälta. Traskade inåt centrum lite på måfå. Hamnade på gågatan och kom fram till den gamla järnvägsstationen. Den ser lite läskig ut där den står som ett monument efter jordbävningen 1963. Den stora klockan på utsidan har stannat på tiden då jordbävningen var. Numera är det Skopjes stadsmuseum. Jag gick in och var då ende gästen. Killen i kassan gick runt och tände för mig. 50 dinarer kostade det (7,50 kr). Det var mest saker från utgrävningarna i Skupi. Bara två våningar var öppna. Museet var inte så intressant. Ingenting om jordbävningen.

Gamla järnvägsstationen i Skopje står som ett monument efter den förödande jordbävningen 1963

Järnvägsstationen från sidan

      Traskade vidare. Hamnade lite mer i de östliga delarna av stan, men där var inte så mycket att se. Gick till McDonald’s och åt lite. Gick in i en skoaffär på gågatan. Köpte ett par vandringskängor (7.493 mkd / 1.124 sek). Gick sedan till köpcentret där jag köpte en jacka (1.750 mkd / 262 sek). Köpte rostade kastanjer  och satte mig i solen och åt. De var dock inte så goda. Slängde dem. Tog ut pengar på bankomaten för första gången idag med. .

Vardar som rinner genom Skopje

      Gick sedan hem och tog det lugnt ett tag. Gick ut sen igen. Åt pizza på ett ställe som heter Bonini. Maten var inte så där himla god faktiskt, fast okej. Skrev några vykort där med. Efteråt gick jag in till centrum, postade korten, gick runt lite, handlade lite småsaker. Tillbaks hem. Tog det lugnt.

     Dag 9 – söndag 13 februari 2005. HASH i bergen.

Tog det lugnt på förmiddagen.

      Klockan 13 mötte jag upp med MG och HASH(?)-gänget. Det där med HASH verkar vara förekommande över världen och är grupper för expats (utlänningar i landet) som gör utflykter, tävlingar med mer. Vi åkte med tre bilar upp i bergen nordväst om Skopje. Vi följde en liten flod och järnväg. Vi hamnade nära gränsen till Kosovo. Några kilometer dit. Vägarna var dåliga och smala. Vid ett ställe stod det ett jaktlag, eller var det kanske bybönderna? De hade i alla fall skjutit två vargar, och de låg precis bredvid vägen. Den sista biten fram till vårt mål var vägen så dålig så vi fick gå. Jobbigt att gå uppför, men bra träning. Dessutom var det jättefint och mäktigt med bergen. Väl uppe på berget gick vi en bra bit i snö och lite jobbig terräng. Jobbigt men härligt! På toppen låg en resterna av en liten borg. Där drack vi glühwein. Utsikten var magnifik! Det här var en riktigt härlig tur!

På utflykt i de makedonska bergen

Uppe på det som kanske har varit en liten borg en gång

      När vi kom tillbaks åkte vi till ett av paren som vi var med på utflykten. Där åt vi mat från Sri Lanka. De hade också en auktion där pengarna skulle gå till de tsunamidrabbade lankeserna. Jag köpte en vägatlas över Sri Lanka, träelefanter och te. Bra initiativ. De fick totalt ihop ca 8.200 dinarer (1.230 kr).

      Efter en trevlig dag gick jag därifrån hem.

  

Dag 10 – måndag 14 februari 2005.

Tog en omväg till jobbet för att se om jag kunde hitta EBRD (som jag hade letat efter innan Belgradresan), men det gick som vanligt inte bra. Provade att ringa men de började tydligen först kl 9 eller så. Köpte frukost på vägen.

      Klockan 9 var det måndagsmöte på ”jobbet”. MG hade gjort semlor och hade med sig. Mysigt. Min mejl kom igång på riktigt idag. Skönt! Lämnade in mina kvitton så jag får tillbaks pengar från hotellet i Belgrad och för bensinen jag betalade för. Fick tillbaks detta senare idag. På för­middagen tog jag mig också ut för att köpa en rapport från EBRD. När jag var ungefär där jag trodde deras kontor var så ringde jag dem. Givetvis var jag fel, men hittade tillslut. Fick äntligen köpt den där rapporten. Kul att jag fixade det själv i alla fall.

Hade den första språklektionen med BDP, hon är verkligen duktig!

      På lunchen gick jag och åt kabapci på Destan.

      Eftermiddagen gick åt till bl.a. introduktion med BDP och MG. Kom iväg från kontoret vid 17.20. Hade kunnat stanna längre men MG skulle gå och det var inga andra kvar.

      Efter jobbet gick jag till Vero och handlade lite. Gick vidare till bokaffären på Ochridvägen som jag har spanat in. De hade en hel del böcker. Köpte en bok om Makedonien med bilder i. Dess­utom köpte jag 4 vykort. Hamnade senare på restaurang Mecho’s. Satt där ett bra tag och åt. Skrev vykorten så länge.

      Idag har det varit 10 grader varmt och lite småregnigt.

      Sent på kvällen kom en, för mig, ny konsult från Sverige till  SFARM, Magnus. Han verkar vara en tyst prick som håller sig lite för sig själv. Vi lär nog inte störa varandra.

Dag 11 – tisdag 15 februari 2005.

Lite småregnigt när jag gick till jobbet idag. Tur den nya jackan hade huva. Köpte frukost som vanligt på favoritstället mittemot McDonald’s. Hände väl inte så mycket på jobbet idag. Hade språk­lektion med VH. Arbetslunch (det bjöds på pizza) och efter det gick vi igenom lite saker, bl.a. biblioteket. Idag kom jag igång lite mer med min ekonomiska rapport.

      Efter jobbet knallade jag runt lite i gallerian, växlade lite pengar, köpte några vykort och sko­snören till mina bruna skor. Knallade lite på gågatan. Gick in på restaurang Tereza och åt. Det blev någon rätt med tre sorters kött som serverades i en lerform. Till det sallad, bröd och öl. Efter det en kaffe, machatio. Detta kostade 520 denarer (78 kr). Det var gott och trevlig personal. Riktigt bra ställe. Inte sista gången! Satt där ganska länge. Skrev några vykort och läste i en bok.

     

Dag 12 – onsdag 16 februari 2005.

Köpte frukost på den vanliga stället. Hade knappt hunnit börja jobba förrän MK frågade om jag skulle följa med till gamla stan och köpa en telefon­svarare. Någon sådan fick vi inte tag på, men jag blev visad gamla stan på ett föredömligt sätt. Vi drack också te på ett ställe. Lite speciellt att dricka te ur små smala glas.

jag i gamla stan i Skopje

      Någon svensklektion blev det inte idag. Åt lunch på den italienska restaurangen i gallerian. Själv. Såg inte till så många på jobbet idag. Åtminstone inte så mycket. Kände mig trött idag. Fick nog inte gjort så mycket.

      Försökte komma iväg från kontoret så tidigt som möjligt idag, dels för att jag var trött, dels för att jag behövde köpa en tröja innan skidåkningen i helgen. Gick till gamla stan, men hittade inget där. För första gången hörde jag böneutroparna. Gick till gallerian där jag hittade en tröja för 1600 denarer (240 kr). Handlade lite bröd och vin på Vero och knallade hemåt. Kände inte för att äta ute idag, och var inte så hungrig heller efter min mättsamma lunch tidigare. Väl hemma la jag mig och läste ett tag. . Gjorde lite te och åt mitt bröd jag köpte. Öppnade sen en flaska vin. Det var gott.  

     

Dag 13 – torsdag 17 februari 2005.

På morgonen hade vi firande för MK som fyllde 30 igår. Vi hade samlat pengar så han fick någon Eau de Parfym som var hans favorit. AV. På förmiddagen hade jag en liten språk­lektion med AV. Vi höll inte på så länge, men det var den första lektionen med henne.  Det har känts som hon inte har varit så villig med det riktigt. Men hon var duktig. Strax innan lunch kom städerskan och visade in mig i köket. Hon hade med sig någon typ av mat, något brödaktigt med nåt tzatzikiaktigt till. Det var väldigt gott. Blev så pass mätt att jag inte behövde någon lunch. På lunchrasten passade jag istället på att gå över till gamla stan. Tänkte jag skulle få tag på en bag. Hittade dock en ryggsäck, vilket var ännu bättre egentligen då jag hade tänkt ha det när jag åker skidor.

Utsikt från kontoret

      På eftermiddagen skrev jag lite på min rapport. Hade pratat med ULL tidigare idag och dragit upp några riktlinjer där. JT var inne på mitt rum och pratade lite, himla trevlig tjej!

      Efter jobbet gick jag till Krigla och åt. Satt där ett tag och skrev några kort och läste lite. På kvällen tog jag det lugnt hemma. Satt vid datorn lite, tog ett glas rödvin, pratade med MN, konsulten.

Dag 14 – fredag 18 februari 2005.

På förmiddagen var jag ute med MK och gjorde massa ärenden. Inget viktigt egentligen, inget som har med min utbildning och praktik att göra. Men ändå bra att få se stan och lite hur det går till. Vi började med att ta en taxi till bilverkstaden för att hämta en av ambassadens bilar som hade varit på service. Vi var sedan bl.a. på banken och på Michael Sahlins konor (EU:s High Representative). Vi lämnade bilen på en biltvätt, och undertiden den tvättades gick vi till något kontor för hälsovård och pensioner (?). Jösses vilka slitna tråkiga kontor.  När vi kom tillbaks till biltvätten blev vi sittandes där ett tag. MK kände naturligtvis han som ägde biltvätten, han kallades för övrigt för Mats! Jag fick mig en kopp kaffe. Riktigt äkta turkiskt sådant. Denna kopp kaffe på denna sunkiga lilla biltvätt var nog den godaste kopp kaffe jag druckit, åtminstone en av de godaste.

      På kvällen blev det middag på den indiska restaurangen Bombay. Det var JT som hade mejlat ut om den traditionella fredagsmiddagen. Det kom ca 20 personer. Jag tog med mig MN som bor på SFARM. Annars var det bara JT, MG och jag från kontoret. Ett par stycken  från Kosovokontoret var också med. De andra var från olika projekt mm. De flesta svenskar var men även någon fransman och någon amerikan. Vi beställde in en mix av det mesta som vi delade på. Det var en mycket trevlig kväll.

Dag 15 – lördag 19 februari. Mavrovo 2005.

Idag åkte vi till Mavrovo. Jag skulle bli upphämtad klockan 8 av MG och de två från Kosovokontoret som hade varit med på gårdagens middag. Vi kom iväg först vid halv nio. Vi åkte i en av Kosovokontorets jeepar. Resan till Mavrovo tog en timme lite drygt. Det var en fin resa och ju närmare Mavrovo vi kom desto finare blev det. När vi kom fram så gick vi och hyrde skidor direkt. Skidor och pjäxor för en dag kostade 300 denarer! (45 kronor). Vi åkte sen till hotellet och checkade in. Litet mysigt familjehotell vid namn Srna. Tillbaks till skiduthyraren där vi hämtade det vi hade hyrt, och begav oss sen till backen. Köpte liftkort, vilket kostade 700 denarer för en dag (105 kr). Knäppte på mig skidorna. 13 år sen jag senast stod på ett par skidor! Lite nervöst i stolsliften upp, mest för hur det skulle gå när man skulle av. Det gick relativt bra när jag skulle av i alla fall, ramlade inte. Vi åkte sen i småbackarna uppe på 1700 meters höjd. Skidåkningen gick hyfsat. Det var väldigt fint väder och fina backar. Mycket snö. Vi åt även där uppe. Fanns ett fik typ. Åkte ett tag till, men efter ett tag blev jag trött och okoncentrerad. Kände att det inte var någon idé att fortsätta då. Den sista backen ner till byn var lång, brant och svartmarkerad. MG och jag tog stolsliften ner. Det var det många som gjorde. Vi lämnade tillbaks vad vi hade hyrt och väntade där på övriga i gänget. Vi gick sedan till ett hotell som låg alldeles vid backen. Där kopplade vi av lite, drack varmt vin mm. Vi åkte sedan till vårt hotell där vi tog det lugnt ett tag. Lite senare åt vi middag på hotellet. Jag åt någon typ av vildget, vilket var mycket gott. Vi satt ett tag i baren och tog en kaffe. Alla var trötta efter skid­åkningen så vi drog oss upp på rummen relativt tidigt. Jag hade ett eget rum, ganska stort och med en rejäl säng. La mig i sängen och skrev några kort samtidigt som jag alternerade tv-kanaler så jag såg vad jag tror var den makedonska respektive albanska uttagningen till melodifestivalen.

Jag försöker åka skidor 

Från skidliften, Mavrovosjön syns till vänster. Detta är egentligen en konstgjord damm

På promenad i Mavrovo med en nyfiken vovve

Mavrovosjön med kyrkan som övergavs när dammen byggdes och vattenfylldes

Skidåkning i Mavrovo

Hotel Srna där vi bodde i Mavrovo

Dag 16 – söndag 20 februari. Mavrovo 2005.

Var så stel i kroppen efter gårdagens skidåkning att jag knappt kom ur sängen. Värst var det med ryggen. Bestämde mig för att hoppa över skidåkningen. MG bestämde sig för samma sak. Vi åkte i alla fall liften upp för att ta kort. Vi promenerade senare längs ena sidan av Mavrovosjön. Vi fick sällskap av en vovve hela vägen. När vi stannade och fikade stannade han med. Han till och med la sig mitt i vägen och sov en stund. När vi vände och gick tillbaks följde han med också.

      På eftermiddagen åkte vi tillbaks till Skopje.
      Idag kom en ytterligare person/konsult till SFARM som ska bo här ett tag,