Hundra tusen

Jag startade den här bloggen sent i december 2011. Under förra veckan tickade räkneverket för besök över 100.000. Över hundra tusen besök! Det tycker jag ändå är rätt fränt om man får säga det själv. Och det får jag ju - det är ju min blogg.

Ön

En bok jag inte riktigt förstår

Författare: Lotta Lundberg

Titel: Ön

Sidor: 311

Utspelar sig år: ”nutid”

Utspelar sig i: på ”Ön” i Stilla havet

Förlag: Natur & Kultur

Utgiven: 2012

Jag blir inte riktigt klok på den här boken.

Den beskrivs såhär:

Långt ute i Söderhavet ligger Ön. I eget majestät, bortglömd och paradisisk under palmerna. Där arbetar Olivia, en svensk läkare, sedan tjugo år i sjukstugan. Hon har blivit en självklar del av Ön, älskar Taip men deltar även i danserna på Udden.

När turister från en lyxkryssning anmäler sexuella övergrepp på Ön skickas Christian, en brittisk socialchef, dit för att utreda sanningen bakom anklagelserna. Under några heta månader kommer allas föreställningar om frihet, sexualitet och skuld ställas på sin spets.

Ön är en av Samväldets sista kolonier i Stilla havet. Vems är paradiset? Och vem kan lämna förställningen om det?

Beskrivningen får i alla fall mig att tänka på det som kablades ut över världen för drygt 10 år sedan om den isolerade ön Pitcairn i Stilla Havet, ön dit myteristerna på Bounty tog sig i slutet av 1700-talet. Det finns en hel del i denna bok som också kan kopplas till de övergrepp som faktiskt utfördes på Pitcairn men det är också en hel del som inte stämmer överens mellan ”Ön” och Pitcairn. I boken kallas ön aldrig vid något namn, utan får rätt och slätt kallas Ön.

Det är svårt att placera in denna bok i en genre eller i ett fack. Det är ingen spännande bok, den är inte ens speciellt bra. Å andra sidan är den heller inte dålig.

Diplomatliv

Författare: Rolf H. Lindholm

Titel: Diplomatliv

Sidor: 122

Förlag: Books-on-Demand

Utgiven: 2008

Är man inte intresserad av historia, diplomati eller personer så är sannolikheten stor att denna bok uppfattas som trist och träig. Om man däremot har (något av) dessa intressen så kan behållningen vara stor.

Boken är indelad i 5 delar;

1.      ”Gamla goda diplomater”. Här berättas om många diplomater genom tiderna. Om dem, deras tjänster och mycket annat.

2.      ”Diplomater på resa i Sverige”. I denna del berättas om några utländska diplomater på resa i Sverige, företrädesvis på 1600-talet.

3.      ”Diplomat och författare”, om ett antal diplomater, främst utländska, som också har ägnat sig åt författarskapet.

4.      I ”Sveriges kolonier” beskrivs Nya Sverige, Cabo Corso, S:t Barthélemy, och som i förbifarten i någon enstaka rad Guadeloupe.

5.      ”Utrikesförvaltningens framväxt” beskriver just vad det utger sig för.

9,3 på Richterskalan

Den brutala beskrivningen av när människor går sönder

Författare: Andreas Norman

Titel: 9,3 på Richterskalan

Sidor: 275

Förlag: Albert Bonniers förlag

Utgiven: 2014

”En kväll berättar Erik att man hittat en kvinna i Koh Lanta och att hon nu är i Krabi. Vad har hon för nummer? undrar vi. Han förstår inte vad vi menar. Men hon måste ju ha ett nummer, säger vi. Hon är i Krabi, säger han. Utan nummer? Han ser frågande på oss. Han vet inte, hon gav honom inte sitt nummer. Jag och Conny ser på varandra. Jag får ett skrattanfall. Jaså, en levande människa! Varför sa han inte det? Det är en sådan lättnad att skratta! Tårarna rinner. I vårt arbete är de levande så sällsynta att vi tar för givet att alla människor vi talar om är döda.” (kort utdrag från sid. 128.)

Boken beskrivs så här:

Nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickas Andreas Norman till Thailand, dagarna efter tsunamin i Indiska oceanen den 26 december 2004. Oförberedd hamnar han mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Tio år efter flodvågen skriver han nu om sin om sina upplevelser, sin sorg och sin vrede.

9,3 på Richterskalan är en ögonvittnesskildring ur en ung UD-tjänstemans perspektiv - det kaotiska arbetet, hanteringen av döda och mötet med överlevande. En uppgörelse med hopplös byråkrati och ett utforskande av misslyckandets mekanik och en helvetesskildring, där Norman inte väjer för det mest fruktansvärda. Tio år efter katastrofen skriver han nu om sin maktlöshet och sin vrede.

Andreas Norman beskriver sitt arbete och sin tid i Thailand efter tsunamin på ett mycket detaljerat och naket sätt. Han är vass och brutal i sitt beskrivande. Han är frustrerad och arg.

Huvuddelen av boken utspelar sig i Thailand tiden direkt efter tsunamin, men också tillbaks hemma i Sverige efteråt med minnen, krishantering och analyser m.m.  Fast främst utspelar sig berättandet inom honom. Hur han reflekterar, tänker, reagerar…

Detta är en av de bästa böcker jag har läst, kanske den allra bästa.

Söndra och härska

Intressant och detaljerad beskrivning av koloniseringen av Afrika

 

Författare: Henk Wesseling

Titel: Söndra och härska

Undertitel: Uppdelningen av Afrika 1880-1914

 

Originaltitel: Verdeel en heers

Originalundertitel: De deling van Afrika, 1880-1914

Originalspråk: nederländska

Översättning: Joakim Sundström

 

Sidor: 446

 

Utspelar sig år: 1880-1914

Utspelar sig i: Afrika

 

Förlag: Historiska media

Utgiven: 2009

Första utgåva på svenska: 2006

Första utgåva på originalspråk: 1992

(Finns även som pocket på svenska från 2012)

 

Detta är en mycket detaljerad beskrivning av koloniseringen och de europeiska staternas uppdelning av Afrika. Som läsare slås jag av alla olika orsaker till uppdelningen av kontinenten, där det inte bara handlar om erövring utan också att stänga ute andra europeiska länders intressen eller andra handelspolitiska motiv.

 

Beskrivning av boken och författaren:

Uppdelningen av Afrika är en av de mest spektakulära händelserna i modern historia. För européerna var Afrika en okänd kontinent så sent som 1880 men knappt trettio år senare låg större delen under europeisk kontroll. Jakten på kolonierna gick hand i hand med en exploatering som saknar motstycke i historien och de dramatiska konflikterna var oräkneliga. Stanleys upptäcktsresor i det allra mörkaste Afrika, Kongo, och general Gordons martyrdöd i Karthoum är bara två exempel på människoöden i jakten på makt och rikedom.

Söndra och härska är den första kompletta översikten över dessa händelser som än idag präglar afrikansk inrikes- och utrikespolitik. Det är en historia om en av de mest dramatiska händelserna i den europeiska expansionens historia. Omfattande historiska frågor som orsakerna bakom den europeiska imperialismen behandlas också.

 

Författaren Henk Wesseling, som är en internationellt namnkunnig expert på området, redogör för händelseförloppet, analyserar dess verkningar och presenterar sin egen tolkning. Han menar bland annat att det chockerande med uppdelningen kanske inte är vad européerna gjorde utan med vilket lättsinne de genomförde den.

Efter de militära nederlagen mot Tyskland 1870-71 upplevde Frankrike en period av ekonomisk stagnation. Som en lösning på problemen riktade man in sig på en expansiv utrikespolitik och vände sig mot den outforskade afrikanska kontinenten. Det dröjde inte länge förrän Storbritannien, Tyskland, Portugal, Italien och Belgien följde efter och snart var den koloniala kapprustningen i fullgång.

Henk Wesseling är expert på afrikansk historia och professor vid universitetet i Leiden i Holland. Han har även skrivit The European Colonial Empires.

Att välja bort – även i liten skala

Det här kan väl betraktas som en liten fortsättning på föregående blogginlägg. I alla fall lite på marginalen.

Att välja bort saker istället för att välja till är väl förmodligen något som är bra för de flesta, i alla fall om man väger in det stressade samhälle som många av oss lever under idag. ”Många bäckar små leder till en större å” heter det ju, och för att applicera det här i ämnet så gäller det väl att även välja bort många småsaker för att få bättre ordning på sitt liv, eller åtminstone en behagfullare livsföring.

Jag har under många år dragits av lyxproblemet att ständigt hålla på att läsa flera böcker samtidigt. I detta har det upprepade gånger uppkommit tankar huruvida man ska läsa ut böcker som är dåliga, tråkiga m.m. eller helt enkelt avsluta dem. Tyvärr har jag under åren plöjt igenom flera urtrista böcker. Plöjt och plöjt – segat mig igenom är väl rättare uttryckt. Häromdagen var det något i mig som sa stopp. Det var väl en kombination av ovanstående tankar och det faktum att jag höll på med sju böcker samtidigt medan jag har drygt 100 olästa böcker på lager. Tre av böckerna bestämde jag mig för att avsluta helt och hållet, på aktuell sida. En bok skulle vara rolig men var tråkig, en var ointressant och en var märkligt skriven. Den senare har jag sparat för att kanske någon gång leta upp en uppgift. De två första är nu donerade till det lilla biblioteket på jobbet.

Okej, jag håller ändå på med fyra böcker nu men känner mig betydligt mer tillfreds efter att ha rensat ut tre andra ur den mentala stressläsarkön

Att välja bort

Idag mådde jag bra av att välja till -
en skön söndagspromenad

I förmiddags hamnade jag framför teven en liten stund, det var något sådant där morgonsoffeprogram. Det pratades om stroke. 3 gäster – en strokeläkare från Karolinska sjukhuset och 2 personer som har drabbats av stroke. Egentligen är jag inte så mycket för sådana där program men efter min stroke förra året så är det intressant att höra andra drabbade och deras erfarenheter. 

En diskussion handlade om hjärntröttheten som många strokedrabbade berörs av (så även jag). På frågan om hur man kommer över eller förbi hjärntröttheten förklarade de två drabbade att de bland annat har fått se på sina liv på ett helt annat sätt och att en stor och viktig sak är att välja bort saker, istället för att välja till. Denna diskussion fastnade hos mig. Jag tror det ligger så mycket i det och att det också kan appliceras på mig själv. Man kan inte stressa igenom hela livet. Stress är för övrigt något som kan bidra till stroke. Man får lära sig att ta vara på de viktiga sakerna, istället för att ha eller göra så mycket som möjligt. Detta är nog något jag har tänkt på under det senaste året, utan att egentligen tänka på det. 

Vissa saker har jag (och min fru) valt bort eller lagt på is bara för att det viktigaste faktiskt är att vi ska må bra, och faktiskt även må bra här och nu. Den där bokade resan till Mauritius i januari nästa år bokade vi av. Lägenhetsletandet har vi fasat ner lite. Mauritius lär ligga kvar och att byta lägenhet är inte något akut alls. Vi har alltså valt bort några rätt stora saker och tror att vi mår bäst av det. I alla fall just nu. Ska man välja till, så gäller det nog att överväga det. Noga.

Apropå det där att må bra. Min fru sa något häromdagen som jag tycker stämmer väldigt bra, nämligen; ”det är ett heltidsarbete att må bra”. Det är verkligen något jag har känt den senaste tiden. Det är således ett ständigt pågående arbete att prioritera, att välja till, att välja bort – allt för att man skall må bra.