Författare: Dan Brown
Titel: Inferno
Originaltitel: Inferno
Sidor: 544
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgiven: 2013
Första utgåva på originalspråk: 2013
Adlibris: Inbunden
Bokus: Inbunden
Inferno är Dan Browns sjätte bok, och den fjärde med symbolexperten
Robert Langdon som huvudperson. I denna spänningsroman blir Langdon indragen i
en historia där en man försöker rädda världen genom att förgöra en stor del av
mänskligheten.
Visst är berättelsen bra och lite kittlande men det känns
som att konceptet börjar bli lite uttömt av Brown. Har man läst Da Vinci-koden
och Änglar & Demoner så kommer man ändå på sig själv med att sitta och
gäspa lite eftersom det känns som en upprepning. Visst vill man läsa vidare för
att se på vilket sätt allt ordnar upp sig.
Visserligen utspelar sig den här berättelsen i Florens,
Venedig och Istanbul men som vanligt går allt i en rasande fart och Langdon
jagas av olika människor och grupper. I vanlig ordning i Browns böcker så får
Langdon också hjälp av en förtjusande, intelligent och yngre kvinna. Precis som
i de tidigare böckerna går jakten genom hemliga gångar, i historiska byggnader
och med flygplan som snabbt och lätt fixas fram. I Inferno får läsaren också ta
del av en väldig massa fakta om historiska byggnader och platser som egentligen
inte har speciellt mycket med berättelsen att göra. Detta kan jag inte erinra
mig om att jag tänkte på i de tidigare berättelserna. Åtminstone inte i lika
hög grad. Dan Brown skulle säkert tjäna på att dra ner tempot en aning. Med
undantag för några få tillbakablickar till för både något år och några dagar
sedan, så utspelar sig hela berättelsen under cirka ett dygn. Att då hinna med
tre städer, flyg, vara neddrogad, bli beskjuten, ta sig igenom oräkneliga
byggnader, piazzor, lönngångar, minnesförlust, några båtturer och dessutom hur
lätt som helst ta sig vidare med ledtrådar… ja, det blir ju egentligen rätt
löjligt om man ser det på det viset.
Självklart kommer Dan Brown att dra in en ansenlig hög med
dollar även på denna bok och den film som man förmodar kommer senare. Ser man
berättelsen lite djupare så väcker Brown ändå en intressant tanke om den
kommande överbefolkningen på vårt jordklot.
Det känns lite som om "jag har läst den förut", så jag är inte helt säker på att jag kommer att läsa den, fast man vet ju aldrig...
SvaraRaderaFörstår vad du menar. Jag är lite kluven till det hela.
RaderaJag trottnade tyvarr genom halva "Anglar och demoner" sa den har far nog sta over.
SvaraRaderaOm man ser till de enskilda böckerna utan att titta på likheterna så tycker jag att Änglar & Demoner är den bästa boken faktiskt.
Radera