Det andra Krimkriget

1996 besökte jag den ukrainska halvön Krim under en vecka, som ett uppehåll på en tågluff i Ungern, Rumänien, Moldavien och Ukraina med en vän. Tåget från Odessa anlände Krims ”huvudstad” Simferopol. Veckan tillringades i semesterorten Jalta. Sedan fortsatte resan till Kiev. Ett tänkt besök i Sevastopol, som tidigare var sovjetisk flottbas, var vid tiden ogenomförbart. Vid Sovjetunionens upplösning fem år tidigare hade ett avtal mellan Ryssland och Ukraina gjort att den förstnämnda kunde ha kvar sin Svarta Havs-flotta på det sistnämndas territorium (till år 2042). Redan vid vårt besök var halvön prorysk. Vi fick efter flera dagar bland annat erfara att Krim följde Moskvatid istället för Kievtid som resterande landet gjorde. Detta resulterade i att vi missade en utflykt med engelsktalande guide till Livadiapalatset, där Jaltakonferensen hölls mellan Stalin, Churchill och Roosevelt 1945.

(Det första) Krimkriget var en väpnad konflikt om utkämpades 1853-56 mellan ryska imperiet och en allians av Storbritannien, Frankrike, det sardinska kungadömet och till viss del det Ottomanska riket. Konflikten utspelade sig inte bara på Krim, utan även i Kaukasus, på Balkan, i Svarta Havet, Östersjön, Vita Havet och i Fjärran Östern. Krigets orsaker låg bland annat i rivaliteten mellan britter och ryssar i Afghanistan och kontroll av heliga platser i Jerusalem.

Under sovjettiden tillhörde Krim först den ryska delrepubliken men överfördes 1954 till Ukrainska SSR genom ett dekret av Nikita Chrustjov.

Nu står Europa och Världen i spänd väntan när Ryssland och Ukraina, de två största europeiska staterna står på randen till ett krig. En konflikt som kan vara den allvarligaste i Europa på flera decennier, en konflikt som kan starta inom några timmar eller dagar – om den kanske inte redan har startat.

Detta som en direkt följd av att den valda ukrainska presidenten Viktor Janukovitj avsattes efter de massiva demonstrationerna av oppositionen i Kiev, som ledde till massaker. Och detta i sin tur att den ryska befolkningen i landet protesterade. Hur ofta ska omvärlden se på när demokratiskt valda ledare avsätts genom demonstrationer och kravaller? Denna typ av handling är ju per definition inte förenligt med grupper som vill ha demokrati. Ukraina är inte det första exemplet på senare år.

Som avslutning, några foton från mitt besök i Jalta på Krim 1996.

Jag på hotellbalkongen i Jalta - med Estrellachips och "rysk" champagne (från Ukraina)

Ett torg i Jalta, med Lenin.

Strandpromenaden i Jalta

Armeniska(?) kyrkan i Jalta

Vid Krims kust.

Slottet "Svalboet".



Jag vid slottet, som ligger lite utanför Jalta.

Slottet igen

Med linbana upp på ett berg.

Livadiapalatset - där Jaltakonferensen hölls 1945.

Det var här de satt och förhandlade 1945 - Stalin, Churchill och Roosevelt.