fredag 27 juli 2012

Ack Värmeland du sköna

Min far har varit på besök några dagar. Därför hyrde min sambo och jag en bil för att vi skulle kunna se oss omkring. Under några dagar har det därför blivit flera utflykter runtom i Värmland.

I måndags var vädret inte så bra och vi hade inte tid med några extravaganser. Det blev sonika en kvällstur ut till Hammarö. Efter att ha kört fel några gånger hittade jag till Fiskevik. Ett vackert ställe med klippor och bad. Fast denna dag kändes det mer som att Vänern rev upp vattnet likt havet river mot Bohusläns klippor en septemberdag. Vackert på sitt sätt.

Fiskevik på Hammarö

~~~~~~~
Dagen efter blev det i första hand västerut i Värmland. Ett stopp i den lilla pittoreska …ja ”byn” får man nog kalla det – Brunsberg. En samling hus, en damm, ruinerna efter en kvarn och ett bruk, en fin gammal stenbro och en ännu äldre, eller i alla fall skrangligare, träbro. Där finns också en privat herrgård där man inte kommer in. Tåget mellan Stockholm och Oslo far igenom stället några gånger om dagen, lokaltågen stannar till och med. När man åker förbi på kvällstid ser man de upplysta växthusen alldeles vid dammen. Här odlas kryddor.
Träbron vid Brunsberg
Stenbron vid Brunsberg

~~~~~~~
Vi fortsatte förbi Arvika till sambons hemtrakter i skogen utanför Charlottenberg. Medhavda bullar och kaffe på termos satt perfekt vid en sjö.  En liten resa vidare och vi kom till Lersjöns kapell. Ett pyttelitet sött kapell i skogsbrynet vid en grusväg. Men inte bara det. Själva kapellet ligger i Sverige och det tillhörande klocktornet några meter bort ligger i Norge. Det lär vara något unikt att ett kapell ligger i två länder och det är säkert så även om det finns många udda saker med gränser runt om i världen.

Lersjöns kapell
Klockstapeln i Norge - far, sambo, bil och kapell i Sverige




Gränsen mellan Sverige och Norge

~~~~~~~
På hemväg till Karlstad tog vi en omväg på småvägar längs Glafsfjorden och i skogen. Under mina fem år i Värmland har jag hört talas om räkmackorna på kaféet i Värmskog – så dags att prova en sådan kanske. Värmskog, som jag tycker låter som ett skogsbolag, låg väldigt vackert vid sjön Lilla Värmeln. Detta är värt en liten omväg och var inte sista gången. 

Utsikten från kaféet i Värmskog

~~~~~~~
I onsdags bar det iväg en sväng norrut. Små skogsvägar till Munkfors. I en museilokal på Laxholmen mitt i Klarälven, vid det gamla järnbruket, tittade vi på en utställning om ”De ovanliga”. (Udda personer som har uppmärksammats i två böcker.) Även detta värt en rejäl omväg. Vi tittade sedan runt på det gamla bruket. Området runt älven var häftigt. Otroliga krafter i forsar och fall. Brutalt är det närmaste ord jag kommer på. Efter ett stopp i Ransäter för fika var det dags att åka hemåt.

Utställningen om "De ovanliga" - här "Arne på båten"

En av forsarna vid Munkfors

Rester från det gamla bruket

Gamla bruket i Munkfors, brandstationen i förgrunden

Klarälven vid Munkfors

~~~~~~~
På torsdagen blev det en kaffe på Löfbergs Lilas eget kafé Rosteriet innan det var dags att lämna tillbaks hyrbil och sätta far på bussen tillbaks hem.

6 kommentarer:

  1. Jattevackra bilder! Vilken harlig dag ni hade! Visst ar det underbart att aka runt och upptacka sma smultronstallen. Rakmacka lat ju inte helt fel heller! Roligt med kapellet som ligger bade i Sverige och i Norge!

    SvaraRadera
  2. Tack Pia! Jag älskar att åka runt på småvägar, allra helst helt planlöst.
    Visst är det märkligt med kapellet. Jag har länge varit fascinerad av det där med gränser och gränsdragningar. I dina trakter finns ju mycket skoj med gränser och enklaver mellan de olika emiraten i UAE och även mellan UAE och Oman.

    SvaraRadera
  3. Visst finns det mycket vackert att se i närmiljön - det där som man inte ser för att "där bara bor man"... Utåt fiskevik är det fantastiskt vackert, och det närmaste kustkänsla man kan få i den här delen av landet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fiskevik heter det ja, inte Fiskvik som jag först hade skrivit. Har ändrat nu efter att jag såg din kommentar. Oavsett namn så är det mycket fint, och visst är det kustkänsla - det passar mig som kommer från Bohuslän. :)

      Radera
  4. Där snodde du titeln som jag hade tänkt ha på ett kommande blogginlägg - men jag ska nog komma på någon annan. Värmland är vackert, magiskt på sitt vis. Funderar på om Fiskevik är samma som Bonäsudden, har för mig att det står Fiskevik på en skylt vid vägen vi brukar svänga av på. Det är i alla fall en av mina absoluta favoritplatser, sommar som vinter. Lite värmländsk havskänsla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är absolut havskänsla på det stället. Jag är lite osäker på namnen därute. Det står någon skylt med "-udden" men kommer inte på hela namnet. Känner inte riktigt igen Bonäsudden. Försökte hitta det på någon karta när jag skrev inlägget men fick nöja mig med Fiskevik som är i närheten.

      Det är helt okej om du använder samma titel på ditt nästa inlägg förresten. ;)

      Radera