Den här boken läste jag ut för ungefär ett år sedan. Dödsängeln
är den första av hittills sex deckare om poliserna Sören Högström och Fatima Wallinder.
Boken beskrivs så här:
En dressyrdomare från Göteborg skjuts till döds under en ryttartävling i Skåne. Den unge nynazisten som misstänks ha utfört dådet skadas svårt i en älgolycka när han flyr från mordplatsen. När han avlider under mystiska omständigheter och ytterligare två män mördas i snabb följd i Göteborg ställs spaningsledaren Sören Högström inför något som aldrig tidigare inträffat i staden. Har man med en seriemördare att göra? Vem står i så fall näst på tur?
Under tiden som jakten på mördaren pågår får Sören Högström en ny kollega, den unga kriminalinspektören Fatima Wallinder, född i Somalia, som gör starkt intryck på honom.
Men det är inte bara den unga vackra Fatima som hotar hans själsliv. Kommer mördaren att slå till även mot hans egen familj? Katastrofen närmar sig utan att han anar det.
Efter att ha läst boken i augusti 2011 skrev jag en recension
på Adlibris sida om boken:
Den första boken i fristående serie med poliserna Sören och Fatima. Tyvärr läste jag två böcker i serien innan denna. Trevligt att nu få se hur den röda tråden med poliserna startar för att i senare böcker få se hur karaktärerna mejslas ut, förfinas och får läsaren att känna en stark närvarokänsla.
Själva historien i boken är bra men jag saknar lite av känslan och närvaron som jag känner i senare böcker i serien. Därför blir det bara en 3:a.
Nu i efterhand kan jag nog tycka att det på ett sätt var bra att jag började med bok nummer tre, hur det nu kommer sig att jag gjorde det. För frågan är om jag hade läst vidare i serien om jag hade börjat från början. Böckerna är fristående men sidohistorierna om de olika karaktärerna gör ändå, i vanlig ordning, att det är bäst att läsa i följd. Att jag började läsa dessa böcker kommer sig till stor del att de utspelar sig i Göteborg, Kungälv, Marstrand, Ale. Det är alltid, i mitt tycke, trevligt när man känner till platserna väl. Jag har nu läst fem av de sex böckerna i serien och tycker att de har blivit bättre och bättre hela tiden.
Man kan läsa mer om boken på Adlibris och Bokus sidor. Det finns också några andra bloggar med inlägg om boken. Monika som skriver bloggen Bokföring enligt Monika tycker bland annat att huvudpersonerna är osympatiska men gillar att man inte har någon aning om vem den skyldige är förrän i slutet av boken. Hon ger en 3:a i betyg. Boktokig ger boken en svag 4:a i betyg. Hon tycker det är en perfekt slapparbok med blandning av spännande gåta och inblick i andra människors liv. Linda som bloggar under enligt O skriver ett utförligt inlägg om boken. Hon tycker om Sören och de andra huvudpersonerna i boken, något jag absolut håller med om.
Lite lustigt att hitta det här inlägget eftersom jag precis har publicerat ett om "Dockmakaren dotter" av samme författare och jag har varken hört om eller sett hans böcker tidigare.
SvaraRaderaJa, det var faktiskt märkligt. Ahlstedt är ju ganska anonym i jämförelse med de andra västkustförfattarna.
SvaraRaderaLäste precis ditt inlägg om Dockmakarens dotter. Det är den enda i serien jag inte har läst (än).