söndag 26 augusti 2012

Hypnotisören av Lars Kepler


Snacka om överreklamerad bok! De 160 första sidorna gick åt till funderingar om jag över huvud taget skulle fortsätta läsa boken. Anledningen till att jag läste vidare var trots allt ett litet sug av efter att veta vem den skyldiga är. I vissa partier efter halva boken så kunde jag till och med känna att jag ändå inte kunde lägga ifrån mig boken hur som helst. Lite motvilligt måste jag erkänna att berättelsen sög tag i mig mot slutet och de sista 70 sidorna var jag tvungen att läsa i ett svep. Fast att det ska ta 500 sidor att vara helt fast i en bok kan väl knappast vara ett bra betyg. Läser man andra bloggar, kommentarer och betyg om denna bok verkar det gå åt två håll, fantastisk eller värdelös.

Boken beskrivs såhär:

I ett omklädningsrum på en idrottsplats i Tumba utanför Stockholm hittas en man brutalt mördad. Sedan återfinns hans fru och dotter lika besinningslöst ihjälhuggna i familjens radhus. Avsikten tycks ha varit att utplåna hela familjen.

Men sonen överlever, svårt skadad, och när kriminalkommissarie Joona Linna förstår att det finns ännu en familjemedlem kvar i livet, en syster, inser han vikten av att hitta henne innan mördaren gör det.

Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet, och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken för att få en bild av händelseförloppet.

Därmed bryter Erik Maria Bark sitt gamla löfte att aldrig mer hypnotisera och en skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början.
Lars Kepler är pseudonym för Alexandra Coelho Ahndoril och Alexander Ahndoril. Att det är två författare till berättelsen är lätt att förstå när man läser boken. Hade man inte vetat det så hade det varit lätt att tro att författaren icke var i sina sinnens fulla bruk. Det spretar åt olika håll med tid, rum och stil. Det är naturligtvis ett gammalt beprövat knep att hålla kvar läsaren genom att växla mellan tid och rum. I denna bok blir det dock lite absurt -  De första dryga 300 sidorna utspelar sig i nutid, sedan 100 sidor som utspelar sig för tio år sedan. Slutligen sys det ihop och avslutas i nutid. Det är nästan så man har glömt vad som har hänt tidigare när tidsväxlingarna inte är snabbare. Inte bara detta. Det gäller också att verkligen läsa kapiteldateringen. Det är inte ovanligt att kapitlet efteråt utspelar sig innan det förra, om än på annan plats eller med andra människor.

Historien är också märklig. De brutala händelserna som utspelar sig i början hamnar snart i periferin och något annat tar överhand i berättelsen. Det finns alltför många sidoskott som hade kunnat tas bort i boken utan att den hade blivit sämre för det, snarare tvärtom. Huruvida hypnosdelarna är korrekta och relevanta kan jag inte uttala mig om även om jag normalt sett är skeptiskt till hokuspokus. Men riktigt löjligt är det att det mer eller mindre verkar vara en enda polis som tar hand om fallen medan det mesta löses av en läkare. Att sedan läkarens fru och hennes far (som visserligen är pensionerad polis) springer runt på brottsplatser, tar sig in i skumma källare, överfaller potentiella brottslingar och ”förhör” folk – ja, vad säger man..?

Vad som också retar mig är den stora detaljrikedomen kontra -fattigdomen. En halv sida kan gå åt att beskriva hur en person går från kontoret, ut genom huset, sätter sig i bilen och startar den – medan det ibland är hopp i berättelsen och man undrar nästan vad som hände. Man får i stort sett inte veta någonting om polisen i berättelsen medan man får veta hur mycket som helst om läkaren och hans familj. Fast man får inte veta varför läkaren jämt och ständigt, genom hela boken och i flera år knaprar tabletter för att hålla sig okej.

Så, om Alexandra och Alexander ska låtsas vara en författare kanske de borde prata mer med varandra. Ju fler kockar desto sämre soppa…
 

Om du av någon anledning ändå vill köpa den här boken så går det bra till exempel på Adlibris; inbunden, pocket, (äldre pocket), storpocket, kartonnage, CD-bok, e-bok, MP3
eller på Bokus; inbunden, pocket, (äldre pocket), storpocket, kartonnage, CD-bok, e-bok, MP3

8 kommentarer:

  1. Jag tillhör dom som tyckte om den boken, nu vet jag inte om det beror på att jag lyssande på den, och väldigt ofta får man en annan upplevelse via öronintag, speciellt om det är en bra uppläsare..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är mycket sällan jag lyssnar på böcker. Kan tänka mig att det beror mycket på vem som läser. Det gäller att det är med rätt inlevelse.

      Radera
  2. Jag är också lite tveksam till kepler, men har läst denna samt den efterföljande. jag undrar om du har läst trilogin om Viktoria Bergmans svaghet, och om du har gjort det vad tyckte du? Jag var ganska imponerad av de första 2 men sista boken var för mej bara fööör mycket, ungefär som de hypat upp den så mycket att det helt enkelt bara blev kattskit.Dessa böcker är ju ockso skrivna av ett par. vad hände med att skriva sin jäkla bok själv?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du skrev en kommentar här! Antar att det är Kråkflickan m.fl. du syftar på. Har inte läst dem alls. Känner igen omslaget men har nog ändå missat de böckerna lite. Kanske borde testa någon gång då.. =)

      Radera
  3. var inne på adlibris o sökte lite om just hypnotisören där du länkat eller hur det nu var at jag kom in här.Har inte läst din blogg mer än detta inlägg så jag vet inte vad du gillar för typ av böcker. Jag läser mycket böcker i perioder, just nu har jag plöjt 2-4 st i veckan. Blandat allt från svenska författare till amerikansk skräp. Läser mycket på engelska då jag tycker språket flyter bättre. Dock ska det ju vara en engelsk bok från början, gjorde felet att läsa Åsa Larssons Solstorm på engelska när jag pluggade engelska och det var det värsta jag varit med om bokmässigt. den som översatte denna bok till engelska skulle nog gått samma engelska kurs som jag gick ;) Iofs så fick jag ju verkligen nåt att reta mej på stavningsmässigt på varje sida boken igenom^^

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jösses, läser du så mycket!? Det är inte fel att läsa böcker på engelska emellanåt. För min del blir det allt för sällan dock.
      Vad har hänt med din blogg, skriver du inte mer? Eller var det jag som råkade komma in på fel datum där..?

      Radera
  4. Ja det blir böcker istället för tv på kvällar/nätter^^ Oppsan bloggen ja, den tänkte jag inte ens nån skulle komma in på, försökte flytta över den till annan sida som var enklare att redigera men sen gav jag upp. Ska nog ta och fixa till det framöver.Har ju mat som ett av mina andra stora intressen här i livet :)Nu har jag ingen bok jag vill läsa ikväll så jag vet inte hur jag ska överleva ;) Leta i hyllan ovanför sängen efter den som verkar minst seg kanske^^

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen dum idé att läsa istället för att glo på teve. Hoppas du hittade någon trevlig bok att börja läsa (om). Jag borde läsa mer.
      Jasså, problem med bloggen? Jag började blogga först i december förra året. Tycker det fungerar rätt bra, även om man får hålla tungan rätt i mun ibland när man redigerar...

      Radera